Otrygg ambivalent anknytning – konsekvenser och förståelse

För att närmare förstå hur otrygg ambivalent anknytning identifieras måste vi titta närmare på anknytningsteorin, som förklarar hur barn knyter an till sina föräldrar. Enligt anknytningsteorin är nyfödda barn genetiskt förprogrammerade till att fästa sig vid sina föräldrar. Detta sker i enlighet med den evolutionära utveckling där syftet är att öka barnets överlevnadsmöjligheter och skydda barn från faror.

Anknytningsteorin visar olika nivåer och faser i anknytningsutvecklingen som barnet har. Barn skapar ett band med de personer som de träffar ofta, vanligtvis är det föräldrar – väldigt tidigt i livet. Relationen byggs starkare mellan spädbarn och vuxen genom att barnet påkallar uppmärksamhet för att få tröst och skydd när barnet känner sig ledsen, rädd, oroliga eller hungrig.

Anknytningsutvecklingen går igenom olika faser. Bland annat kan inte barnet skilja ut vilka föräldrarna är men efter ett tag börjar barnet ge företräde för dem som det haft mest kontakt med. Ungefär vid ett års ålder har anknytningen utvecklats till att barnet söker en strävan att få bibehålla den fysiska kontakten med de primära anknytningspersonerna.

Anknytningsteorin är en central del i att förstå hur tidigt relationer formar barns emotionella och sociala utveckling. När anknytningen avviker och blir till en negativ upplevelse för barnet sker en otrygg ambivalent anknytning. Det behöver inte alltid vara ett medvetet val av föräldrar men oftast är det bristande förståelse som är orsaken.

Otrygg ambivalent anknytning kan leda till många konsekvenser

Otrygg ambivalent anknytning kan ha olika långsiktiga konsekvenser för individen, både under barndomen och i vuxen ålder. Det är viktigt att notera att dessa konsekvenser är individuella. Möjliga konsekvenser kan vara:

1. Svårigheter att hantera separation: Individer som har upplevt otrygg ambivalent anknytning kan känna en överdriven social oro och ha mycket svårt för att hantera separationer och förändringar i relationer med vänner, familj och partner.
2. Svårigheter med tillit: Det kan vara svårt att utveckla sunda förhållanden med tillit som grund, detta eftersom att tidigare relationer ofta har varit osäkra.
3. Känslomässigt beroende: Personer som har upplevt otrygg ambivalent anknytning har ibland en tendens att söka överdriven bekräftelse och stöd från andra människor. Detta sker på grund av att barn tidigt saknar kärleksfull tillgänglighet från föräldrar.

Individens framtida relationer och välbefinnande

De olika anknytningsmönster som formar ett barns liv och syn på sig själv och andra människor påverkar deras välbefinnande och framtida relationer med vänner, familj och partners. Som ett resultat av otrygg ambivalent anknytning utvecklar ett barn ett osäkerhet beroende på föräldrarnas omsorg och hur pålitliga och responsiva de har varit.

När föräldrar har varit oregelbundna i att svara på barnets behov, varit avvisande eller på annat sätt oberäkneliga resulterar det i att barnet utvecklar en ohälsosam livsstil. För individer med denna typ av anknytning krävs terapi och stöd för att kunna skapa ny tillit och trygghet.

Hantera ambivalent anknytning

Anknytningsteorin har en viktig ställning i att tidigt förstå hur betydelsefull en relation med vårdnadshavare och barn är. Genom att belysa problemen med otrygg ambivalent anknytning och hur det skadar barn ända in i vuxenlivet kan flera förbättringar i föräldrarnas omsorg av barn ske.

Det är viktigt att förstå att sambandet mellan tidig anknytning och individens psykologiska välbefinnande genom hela livet genomsyras av relationen mellan vårdnadshavare och barnet genom olika faser av anknytningen och att dessa är genetiskt förprogrammerade.