Selektiv ätstörning hos barn är en ätstörning som innebär en extrem begränsning i matvanor och en stark ovilja att prova eller äta vissa typer av livsmedel. Denna störning går utöver det som anses vara normal petighet hos barn och kan vara förknippad med negativa konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa.
Som förälder kan du bli medlem i Barnrättsgruppen. Detta ger dig och ditt barn extra skydd vid eventuella tvångsåtgärder mot ditt barn som varken du eller ditt barn inte vill ha. Tvångsåtgärder är auktoritära ingripanden från bland annat myndigheter, socialnämnden och kommunen.
Selektiv ätstörning kallas ibland selektiv ätande. Detta är en komplex diagnos och innefattar en problematik som kan vara socialt utmatande för både barn och deras föräldrar. Selektiv ätstörning leder ofta till oro och stress hos barn och föräldrar. Föräldrar kan känna sig maktlösa och frustrerade när de försöker få sina barn att äta en varierad och balanserad kost.
Barnen själva kan uppleva oro och ångest vilket kan leda till social distansering när de behöver välja sin mat på platser där maten är begränsad, exempelvis vid: skolor, evenemang, släktingar.
Konsekvenser av selektiv ätstörning
I vissa fall kan barnens tillväxt och hälsa hämmas av selektiv ätstörning. Brist på viss näring kan orsaka både kroppsliga och fysiska skador. Ytterligare skador kan vara undernäring och viktförlust. Om ett barn far illa på grund av ätstörningar kan det leda till ingripanden och tvångsåtgärder för att skydda barnets hälsa.
Sök hjälp
Enligt forskningar är det ännu oklar varför barn får selektiv ätstörning. Enligt erkända läkare är en viktig faktor en medfödd ökad känslighet hos barnens lukt. smak och konsistens hos mat som gör att barn får selektiv ätstörning. Det är vanligt att matsvårigheterna börjar väldigt tidigt, redan under barnets första levnadsår.
Selektiv ätstörning är en komplex problematik som kräver en mångfacetterad strategi för att hantera. Det är viktigt att söka hjälp och stöd tidigt om man misstänker att ett barn lider av selektiv ätstörning för att förebygga hälsokomplikationer och minimera stressen för både barnet och föräldrarna. Myndigheter och vårdgivare ska samarbeta för att säkerställa barnets bästa intresse och välmående.